Jag såg en film häromdan.
Där står Du
Med ett älskat barnbarn i famnen
Ni kastar sten i havet
Johans lilla 2-årsarm
Som en katapult med babyhull
Östra stranden i Trelleborg
Din barndoms strand
Tångdoft och bländvit sand
Sensommar, tror jag
Ni är så vackra
Du är så vacker
Och frisk
Oktober nu
Vår födelsemånad
Min och Din
Månaden Du tvingades lämna oss
En glad månad förr
Färggrann
Vacker
Tre år nu
Utan Dig
”Du måste finnas” påminner om farmor, säger Hanna
Jag minns hur snäll hon var, säger Johan
Dina innerligt älskade barnbarn
Minns mys med farmor
Saknar sin farmor
Dig
De är så fina
Du hade varit så stolt
Jag saknar Din hand mot min kind
Sörjer
Att jag aldrig mer, i levande livet, ska få träffa Dig