Ett hushåll.
Två barn.
En man.
En kvinna som huserar på annat håll.
Mannen, som är jag, kommer in genom dörren, föser undan skor och hänger upp jackor som släppts av, just nu, impopulära barn. Muttrar lite, av gammal vana, om att ”det här är sista gången jag plockar upp efter dem”. Yeah right! Det är bara uppvärmning.
Solist i ett hushåll kräver sin man. Det första man, som man, bör göra är att sluta bete sig som man. Anna brukar peka ut att om jag steker bacon så jävlar i hoppet steker jag bacon. Inget annat. Inget förberedande av pastavatten, inget hackande av sallad, inget dukande. Jag steker bacon. Punkt.
Det funkar inte för solohushållaren. Allt måste effektiviseras. Jag kan till och med planera mina toabesök genom att tänka igenom vad jag kan göra för nytta på vägen dit. Hinner jag inom köket och lämna disk som hämtats från soffbordet? Kan jag ta med min tvätthög för att ägna mig åt en stunds strumpsortering under toabesökets gång? Har jag marginaler till att tömma halva diskmaskinen innan en olycklig tömning sker?
I köket befinner jag mig större delen av icke arbetsplatsförlagd tid. Laga mat, äta mat, plocka undan, fylla diskmaskin, inse att den måste tömmas först, diska felkonstruerade pannor som inte får plats i diskmaskinen, torka av kladdiga ytor och plocka upp geggiga matrester ur vasken. När allt slutligen är klart kurrar magar igen och hela processen börjar om. En modern variant på Sisyfos stenrullande.
När jag inte är gräsänkling brukar vi, ibland, ta tio minuter till att plocka i ordning innan vi TV-sätter oss (eller snarare TV-lägger oss) för kvällen. Och det räcker.
Som solist krävs lite mer än tio minuter. Frikostigt förser barnen mig med nya fräscha hushållsbestyr. Tio minuter blir fyra timmar. Plocka, sucka, plocka plocka, sucka. När barnen, till slut, somnar har jag en chans att komma i kapp.
Kraftlös men med huset i ordning sätter jag mig framför missade nyheter och hinner se vädret innan jag lägger mig, försöker läsa men somnar som en klubbad säl.
Här finns inte utrymme att hushålla med krafterna.
Hela kvällen har jag sprungit fram och tillbaka genom huset tills jag nästan fått håll.
Hushåll.