Jag går.
Barnen rullar på varsin kickboard.
En solig, skrattande och otroligt mild Fars dag-promenad.
Från Drakaberga ner till byn.
Barnen stafettpratar med mig.
I bästa fall.
Stundtals berättas två exakt lika angelägna historier exakt samtidigt.
En i varje pappaöra.
Jag tvingas gå in och bryta emellanåt.
Som en boxningsdomare.
Plötsligt, ur en unik stund av tystnad, levererar Hanna dagens replik:
”Om man matar ankor lever man längre!”
När jag frågar var hon fått det ifrån svarar hon helt självklart: ”Jag bara sa det!”
Tack Hanna! Sluta aldrig att bara säga det!
En filosofisk visdomskaramell att suga på resten av dagen.
God natt!