Vad kallas det när man tar en lott och vinner en cykel?
En rejäl cykeltur.
Ta en stund och hämta er från den skrattattack som skämtet ovan bör ha framkallat.
Sådär ja. Nu får ni stå ut med en stunds hejdlöst skryt från min sida. Jag är nämligen upphovsman till den högklassiga lustigheten ovan. Om ni mot förmodan har skrattat gott åt skämtet i något annat sammanhang än här beror det på att det, med all rätt, har spritt sig och nu lever sitt eget liv.
Faktum är att jag själv, mot allt förnuft med tanke på den höga kvaliteten, hade glömt skämtet innan jag fick det återupplivat och framfört på Snapphaneskolans scen av mina älskade elever som hade tagit det till sig och höjde det till skyarna. En klassisk lustigkurre, som vi kan kalla ”Henke” men som hette nånting helt…liknande, spelade rollen som skolans musiklärare, alltså jag, och framförde skämtet med stor inlevelse och rev ner rungande applåder från publiken som vred sig av skratt (vill jag minnas). Jag kan se framför mig hur alla ungdomspartyn inleddes med skämtet och hur all eventuell tonårsångest bara rann av dem i en gemensam skrattfest varje helg.
Jag trodde aldrig att jag någonsin skulle kunna komma upp till den svindlande nivån igen. Men i eftermiddags skedde det. Ett skämt kom till mig som en sån där nästan biblisk uppenbarelse och jag har skrattat så att jag har träningsvärk i magen.
Ni bör nog sitta ner då ni läser.
Här kommer det.
Reta aldrig upp Spindelmannen. Då går han i taket.
Ja, jag vet. Till och med roligare än cykelskämtet.
Jag kan tänka mig att ni nu kommer att skratta er genom helgen och att skämtet kommer att gå varmt i stugorna.
Halledá. Var får jag allt ifrån?
Trevlig helg!