Jag anar den
då jag överraskande
plötsligt befinner mig
i det allra bästa soffhörnet,
i julgransljusens mjuka sken,
omgiven av djupt sovande katter
och av stark och intensiv grandoft
medan ljuvliga ”Krissie Kools julsång”,
omsorgsfullt sjungen av Tommy Körberg,
smyger sig mjukt och försiktigt ur högtalarna
och sprider sig som en varm bris i vårt vackra hem
och när vintermörkret trycker sig mot fönsterrutorna
som om det desperat vill in och ta del av julvärmen
och vår efterlängtade ledighet är rykande färsk
och väckarklockslösa pyjamasdagar hägrar
med böcker, filmer, soffsoftande, choklad,
uppesittarkvällar och längesovamorgnar
och lugn morgontidningslusläsning
med härligt många kaffepåtårar
och dagar tas som de kommer
och krävande krav
lyser starkt med
sin frånvaro –
Julefriden