”Jag trodde det var en räv!”
Vinnaren i ”Årets sämsta bortförklaring” är utnämnd redan i augusti.
En jägare på pass i skogarna utanför Lönsboda sitter med bössan i högsta hugg och hoppas på att en rådjursbock ska passera då en ”räv” plötsligt kommer raskande. ”Wow, vilken ovanligt stor räv! Och ovanligt grå är den också. Och svansen är ovanligt smal. Jag tror minsann att jag ska ta och skjuta den!”, bör han ha tänkt.
Sekunden senare slocknar en fullvuxen hanvarg i mossan på grund av en närsynt, färgblind man som skolkat från biologilektionerna i skolan.
För närsynt måste han vara. Huruvida han har skolkat är rena spekulationer. ”Lika som bär” har man ju hört men ”Lika som räv och varg” är mera sällsynt. Av en anledning. En fullvuxen räv väger upp till fjorton kilo medan en varg väger mellan trettiofem och femtio kilo. Den rödbruna pälsen och den tjocka svansen brukar vara ett tydligt tecken på räv. Rödhåriga vargar ser man inte ens på Irland. Räv och varg är alltså lika lika som shetlandsponny och älgtjur.
Jag läste att polisen beslagtagit vargskyttens bössa vilket känns tryggt inför älgjakten den åttonde oktober. ”O, där kommer en älg travande! Det ser nästan ut som att det sitter någon på den. Men det är väl inte rimligt. Det är kanske en räv!? Den får vi nog ta och skjuta.”.
”Jag trodde det var en räv!” – Årets sämsta bortförklaring.
Att Lennons baneman Mark Chapman inte tänkte på den.