Som barn verkade man ha en inbyggd springlust som inte krävde motivation. Liksom Forrest Gump sprang man för att man kunde. Lusten är tyvärr inte bestående.
Att springa är sällan motiverat för en vuxen nutidsmänniska. Det behövs liksom inte i vårt moderna samhälle. Inte ens om vi är sena till biografen springer vi. Man kan man ladda ner filmen och se början när man kommer hem.
Annat var det för urmänniskan som ständigt behövde vara beredd att lägga benen på ryggen. Var det inte ludna, fientliga och spjutförsedda grannbybor så var det folkilskna, köttätande mammutar som krävde spring i benen. Motivationen för att löpa var i vilket fall något större.
Tankar som de ovanstående uppfyller mig då jag, efter många om och en del men, snörar på mig löparskorna.
De första fem minuterna är värst. Är det inte lite för kallt för shorts? Ska hjärtat verkligen slå så här hårt? Ska man kunna känna en puls i högerögat?
Därefter infaller, en fårhållandevis, skön stund då kroppen inser att man inte försöker ha ihjäl den och börjar samarbeta. Andningen återgår till att bli just andning och inte salivsprutande flås med rosslig hosta.
Plötsligt kan man se sin omgivning och, än en gång, förbluffas av att man har hamnat i den vackraste av världar. Våren briljerar med nygröna buskar och träd. Luften är frisk och himlen är blå mellan ”fint väder-molnen”. Kroppen blir endorfinstinn och man vill pussa världen.
Jag vet att jag borde lyssna på fågelkvitter men i stället njuter jag av musik i mina lurar. Dels för att dränka mitt eget flåsande men också för att musik blir så bra i hörlurar. Kan tillägga att jag aldrig lyssnar på traditionell träningsmusik. Just nu är det svenskt i alla former. ”Sjuttonde balladen” med Cornelis, ”Uppgång och fall” med Ebba Grön, ”63 i november” med Ulf Lundell och ”Tusen tankar” med Helen Sjöholm. Underbart!
Mot slutet av rundan ler jag fånigt och frågar mig om det inte är för varmt för shorts och då föddes denna limerick:
Att klä sig i shorts när man ämnar att knata
är nog inte alltid det ultimata
Vid nästa spring
får det bli string
som visar, men svalkar det mest privata
Glad fredag, vänner!