Den svenska sommarens TV-utbud har nu drabbat oss ännu ett år.
Och TV-tablån ser ut precis som den gjort i 10 år, minst.
”Kreativa” TV-makare har insett att svensken helst vill se stora folkmassor framför en käck programledare på folkkär plats. Lotta, Petra eller Gry. En störigt ”äppelkäck”, en hypernervöst manusbunden och en ________ (skriv in valfritt epitet som passar Gry Forsell!).
Tre snarlika program med ”oj jag är på TV-vinkande” semestersvenskar som antingen allsjunger eller som, i stimmig miljö, löser korsord med en svårighetsgrad anpassad för tre-åringar.
I samma liga spelar det, traditionsenligt, dyblöta kronprinsessfirandet från Öland som vi tvingas bevittna varje år.
Den hysteriskt fjäskande hovprogramledaren, Mark Levengood, stammar fram krystade underfundigheter, halkar runt på den fuktskadade scenen och presenterar, i vanlig ordning, ett musikalpotpurri med Peter Jöback som en nylyft och, mot regnet, inplastad Silvia kan klappa i otakt till. Artigt och förvirrat ler Kungen mot hiphop-artister han aldrig hört talas om. Unga och valpiga snubbar som säger yo, öh och bitch och är inslängda i programmet för att ge tillställningen en modern touch. Kring kungligheterna sitter de öländska undersåtarna och fryser häcken av sig för att få en chans att kanske glimta till i TV-rutan. Födelsedagsgrisen själv sitter i sin folkdräkt, som förhoppningsvis är impregnerad mot väta, och genomlider ett klassiskt operastycke med ett påklistrat leende och önskar sig tillbaka till Red Hot Chillipeppers’”nakenchockande” i Globen för några år sedan. Stackare!
Jag kan i alla fall slå över till en annan kanal. Där man förmodligen visar svenskarnas älskade ”Morden i Midsomer”. Ett Scooby Doo för vuxna med liknande logik. Kan man inte bara arrestera bibliotekarien och vaktmästaren på museet direkt. Det är ju alltid en av dem som är mördaren/spöket.
Om någon undrar varför jag inte tar upp ”Sommar med Ernst” är det för att jag tycker han är alldeles fantastisk. Och det står jag för! Så de’ så!
Glad söndag!