Lyckligt ovetandes eller olyckligt vetandes

”Det är livsfarligt!”

Min omtänksamma fru är ständigt på mig om att min mobil/väckarklocka inte har i sovrummet att göra. Tydligen är det som att placera Ringhals kärnkraftverk vid sin sida. Strålningen mikrovågar mitt inre på grund av min väckningsmetod. Dessutom brukar jag ladda den nattetid vilket tydligen adderar ytterligare livsfara till min sovsituation. Nya rön säger att men bör vakta sin laddande mobil som en hök annars riskerar man allt från eldsvådor till tsunamisar.

För att undgå alla faror köpte vi faktiskt en icketickande väckarklocka på IKEA. Vi är nämligen båda allergiska mot klocktick. Denna enkla klocka med digitala siffror visade sig ha en knapp som styrde allt. Enkelt. Icke! Detta krävde att man, i yrvaket tillstånd, skulle hålla koll på ett tryck för snooze, två tryck för att stänga av larmet, tre tryck för att ändra från sommar- till vintertid och så vidare. Mobilen gjorde ganska omgående comeback.

Jag funderar på vad råd och rön gör med oss nutidsmänniskor. Vilka faror utsätter vi våra nära och kära för? När barnen var små tog vi ofta till russin när vi ville få lugn och ro, exempelvis när man gick från affären. Man fick, tack vare de torkade druvorna, en liten time out och kunde nästan tänka en tanke fullt ut där man gick med vagnen. Nu har det visat sig att druvor besprutas så hårt att man leker med livet var gång man stoppar dem i munnen. Vi kunde lika gärna gett barnen en cigg på hemvägen.

Riskakemetoden var en annan variant på den ovan nämnda andningspausen. Nu har det visat sig att de är så fullproppade av arsenik att man funderar på att döpa om den gamla farsen till ”Riskakor och gamla spetsar”.

Ibland kan jag undra om jag verkligen vill veta allt. Hade det inte varit skönare att vara lyckligt ovetandes i stället för olyckligt vetandes?

Livet beter sig ibland som en riktigt välskriven deckare där man inte har någon koll på vem mördaren är. Först misstänker man länge Herr Fett. Men en bit in i romanen tyder allt på att fröken Socker är mördaren. När det är dags för upplösningen visar det sig plötsligt att den präktiga hederskyffeln och världsförbättraren Antioxidanter har lurat oss hela tiden.

Smaka på den, Kepler!

Nu ska jag äta en sund och nyttig frukost!

Tror jag.

2 svar på ”Lyckligt ovetandes eller olyckligt vetandes”

  1. Underbart! Caroline Odd har oerhört rätt! Du är en riktig hejare på att skriva och att sätta ord på allt som surrar i kupan…

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.