Jag inleder med en gåta:
”Vad finns det för likhet mellan en hög med avföring och mitt ansikte?”
Någon?
Jo, båda attraherar flugor.
Varje ”morgon” vid 04:00, då ljuset så sakteliga gör comeback över Drakaberga, ger sig en, eller flera, flugor ut på en uppfriskande morgonpromenad över mitt skäggiga nylle. En tradition som håller på att driva mig till vansinne.
Min fru löser situationen genom att, fortfarande sovandes, skickligt placera en kudde över huvudet så att endast ett litet hål kvarstår ur vilket tillräckligt med luft för överlevnad kan passera. Själv får jag värmeslag och drabbas av syrebrist på grund av orutinerat felplacerad kudde varje gång jag försöker efterapa hennes lösning.
I stället greppar jag min flugsmälla som ligger placerad mellan mig och hustrun i sängens mitt. Den plats som tidigare ockuperades av barn som påstod sig inte kunna sova, men som somnade, ögonblickligen, så fort de spridit ut sig över hela vår säng.
Hursomhelst, jag greppar flugsmällan men tvingas först fummelfamla efter mina glasögon på sänghyllan. Utan dem hade jag inte ens träffat en havsörn om en sådan skulle irrat sig in i vårt sovrum. Därefter ligger jag, vimmelkantigt trött, och spanar efter dessa, ur underjorden uppstigna, flygdemoner. Oftast hör jag först deras vidriga bzzzande innan de visualiserar sig och slår sig då oftast retfullt ner på frun. Som om de vet att hennes kropp är en fristad som ger dem andrum från mitt dödliga vapen.
Jag gjorde ett undantag från fristadsregeln så sent som i morse. Flugan landade på Annas täckklädda axel och satt och hånade mig tills jag gav efter för mitt hat och drämde till med smällan. Anna utstötte en skrämselhickning och ryckte till så att hon, i vågrät läge, lyfte en decimeter från madrassen men landade slutligen, tack och lov, sovandes igen. Med panikbultande hjärta tvingades jag bevittna hur flugan, helskinnad med utsträckt tunga, kunde flyga vidare på jakt efter någons obevakade ostmacka att spatsera rundor på.
Kan tänka mig att flugproblemet hade framstått som futtigt i jämförelse med en flugsmälleväckt Anna.
Önskar er en fin, flugfri måndag!